När jag kom dit till Sundsvall med tåget kl 11:52 behövde jag mycket snabbt hitta till Navet för att hinna med buss 71 som skulle gå 12:00 upp till Södra Berget. Lyckades precis missa den när jag kom fram till busstationen och fick därför vänta i 30 minuter på nästa buss.
"Jaha", tänkt jag, "då får man väl turista i Sundsvall i 30 minuter".
Tål att nämnas att vädret var bland det deppigaste jag varit med om. Liknade de tråkiga gråa delarna av Riga, Lettland när det var som värst med slask, regn och en massa alkisar som stod och hängde.
Första intrycket var minst sagt katastrof. Det var nästan så att man kände att man vill sätta sig på nästa tåg tillbaka till Stockholm. Ska det vara så här?
Bussen kom till slut och jag var denna tur helt ensam på bussen, som dock inte var provocerande dyr iaf. Lovande liksom.
När jag kom fram till hotellet uppe på berget hängde en tjock dimma över en. Så tjock att jag först inte riktigt visste vilket håll hotellet låg när jag släpptes av vid parkeringen. Enligt bilderna från hemsidan var det meningen att man skulle ha världens utsikt över Sundsvall och vattnet. Nu var allt bara vitt. Återigen, inte särskilt lovande.
När jag fram till hotellet kändes det lite som att komma till ett hotell som var en blandning av hotellet i Twin Peaks och den i The Shining.
Insidan gav en liknande känsla av att vara inne i den andra den andra
Läskigt och lite ödsligt om man jämför med en vanlig Öl och Whisky festival. Skräckblandad förtjusning alltså.
När jag sen fick träffa lite folk man kändes igen blev allt betydligt bättre.
Jag fick i uppgift att stå vid Cask Swedens/Great Brands lilla stånd med kylarna fulla av extremt välkända öl. Samtidigt fick jag även stå och prata om Japansk Whisky vilket var lite mer exotiskt. De som kom dit var ofta inte särskilt ölnördiga som vissa andra kan vara, men nyfikenheten fanns där vilket var väldigt positivt!
Norrlänning efter norrlänning kom och ville höra vad man hade säga och genast så blev festivalen MYCKET trevligare. Finns nog inget bättre än att "bestämma" vad folk ska dricka. Självklart rekommenderade jag starkt öl från Svenska mikrobryggerier men det finns väldigt mycket annat som vanliga Svenska människor annars inte hade prövat. Typ en "Red Penguin ale" som en person ville ha efter att jag rekommenderat den till ett annat par som trodde att amerikanska öl bara var blask. Red Seal ale ska det förstås vara för er som inte listat ut det.
Kvällen avslutades med städning och "tömning" av slattarna från de öppnade flaskorna i kylskåpet.
Allt som allt en rätt bra festival, iaf på lördagen, med många nyfikna och nöjda norrlänningar. Så pass nöjda att många nästan gick ner på knäna och bad oss att komma tillbaka. Man fick höra att folk i Sundsvall ofta inte går första gången något sånt här händer, men att alla gör det nästa år.
Jag tror det blir fler gånger iaf.
Men DÅ efterlyser jag fler öl! Whisky fanns det gott om för er som även gillar det!
En sista punkt som jag känner att jag måste nämna. Festivalens bästa öl enligt norrlänningarna efter omröstning?
Innis & Gunn.
