För ovanlighetens skull så var det inte Brill & Co som släppte denna trots att den bär namnet Mikkeller, utan det är istället Galatea som lanserade denna via Systembolaget den 2:a januari.
Färgen är svagt gulgrönaktig, utan någon som helst grumlighet från torrhumlingen. Jag skyller detta på att den filtrerats genom ett kolfilter efter att den torrhumlats men förstår att de kanske inte ville släppa en grumlig vodka.
På doften märks det väldigt tydligt att de använt sig av vete vid destilleringen, till skillnad från potatis som bas, och har en något frän och påträngande vodkadoft att jämföra med Absolut Vodka snarare än den mer neutrala Russkii Standart. I beskrivningen går de mer in i detalj kring hur de torrhumlat snarare än hur de destillerat den så jag utgår från att de kanske inte fokuserat så värst mycket på själva vodkan.
Vidare så är humledoften subtil men helt klart märkbar. Man behöver inte leta länge innan man upptäcker tonerna av tallbarr, citrus och även lite åt passionsfrukt. Enligt deras sida så ska den även ha torrhumlats med Citra. Varför det inte står det på flaskan är dock lite underligt.
Smaken då?
Det är verkligen här den skiner. Generöst fruktig med väldigt tydliga toner av tropiska frukter, citrus, vingummi och så man tänker sig att en torrhumlad IPA ska smaka. Tillsätter man några droppar vatten så ersätts iställte vingummin av starkare toner av mogna frukter. Den är dock inte alls lika len som en vissa andra vodkasorter vilket kanske är lite synd, men den är så pass intressant att jag skulle kunna tänka mig att välja denna över en hel del whiskysorter.
Sammanfattningsvis hade det varit väldigt spännande att få testa en version som torrhumlats efter filtreringen för att jämföra. Lite synd är det att de inte fokuserade på att göra vodkan lika neutral som de gör med exempelvis sin Single Hop IPA series där de låter humlen få tala, men en helt klart intressant vodka som har en väldigt unik och förvånansvärt bra smak.
